Kvinnobanken startade för tre år sedan på en flygplats i Bryssel. Där satt tolv kvinnor från Helsingfors och funderade på hur de skulle kunna hjälpa de utarmade kvinnor de stött på under en studieresa till Liberia.
– De hade sett så mycket som tagit dem hårt. Liberia är ett mycket kvinnofientligt land på så sätt att kvinnor knappt har några rättigheter alls, säger
Gunvor Sarelin-Sjöblom, Jakobstadsbon som senare hoppade på projektet.
De bestämde sig för att starta en kvinnobank som skulle ge kvinnor i utvecklingsländer den ekonomiska hjälp de behöver för att kunna skaffa sig ett yrke. Genom ett nätbaserat system donerar privatpersoner pengar till Kvinnobanken i Finland som i sin tur lånar ut pengar till utplacerade bybanker.
Grundidén med nätverket är att det ska vara en hjälp till självhjälp. I dag finns det 210 bybanker i åtta utvecklingsländer. En bybank startas genom att cirka 30 lokala kvinnor får en grundläggande utbildning i vilka rättigheter de har och hur systemet fungerar, sedan grundas banken. De lokala kvinnorna har själva ansvaret för bybanken och för alla lån som tas.
Storleken på mikrolånen är allt mellan åtta och 130 euro. I genomsnitt ligger lånen på 25 euro, en blyg summa men som i de fattiga länderna kan ge kvinnorna en möjlighet till självförsörjning.
Ulla Boman, medlem i Mariehamns zontaklubb som arbetar för att stötta varandra samt hjälpa andra kvinnor i världen, har fått frågan att driva projektet på Åland.
– Vi har haft det här på agendan i snart ett halvår, säger Ulla, men på allmänna mötet i augusti tog vi upp det och den 4 november kommer Gunvor hit för att berätta om upplägget.
Läs mer i papperstidningen! Cecilia Lindvall
