Nya Åland har tidigare skrivit om Saltviks byggnadsnämnds och landskapsregeringens olika syn på hur Haga kungsgårds arrendator ska utveckla sin storskaliga mjölkproduktion på området. Mjölkproduktionen kräver nämligen nybyggda ladugårdar i närheten av den gamla kungsgården.
Landskapets bestämmelser om hur de här nya husen ska anpassas till den gamla kulturmiljön går i det här fallet stick i stäv med byggnadsnämndens regler. Situationen är komplicerad och kräver därför en längre förklaring, menar överantikvarie Elisabeth Palamarz.
Arrendatorn sedan i mars, Haga Kungsgård Ab, har meddelat att de vill bygga ladugårdar som är moderna, EU-anpassade och med automatiserad boskapsskötsel. Enligt landskapsregeringen saknar dock de här påtänkta byggnaderna förankring i den traditionella åländska bebyggelsen.
Går man dock helt efter kommunens byggnadsregler riskeras - trots goda föresatser - den unika och kulturhistoriskt mycket viktiga miljön att påverkas negativt. Nämndens regler säger att ” en för lantbruksbyggnader traditionell placering, utformning och färgsättning” ska gälla.
Det här innebär i praktiken att det blir omöjligt att bygga en ladugård som möjliggör ett modernt lantbruk samtidigt som arkitekturen är högklassig och nytänkande, vilket landskapet helst vill.
– Vi pratar om ambitionsnivå på vad det är vi anlägger. Vi har här en möjlighet att skapa en ny del av kungsgården som kan bli ett föredöme och som vi kan vara stolta över och då är det viktigt att inte låsa oss i de byggnadsregler som finns, säger Elisabeth Palamarz.
Arrendatorn har kommit överens med landskapsregeringen om vad som är möjligt att göra på kungsgården och inte. Men landskapsregeringen och Saltvik kommuns byggnadsnämnd har olika syn på hur ladugårdarna bäst kan anpassas till den kulturhistoriska miljön.
Elisabeth Palamarz trycker på kungsgårdens särprägel vad gäller till exempel utformning av ekonomibyggnaderna. När den byggdes var Haga kungsgård ett föredöme inom agrar arkitektur på Åland, då man gått efter mönsterböcker i arkitektur när man planerade bygget. Dessutom är många av byggnaderna bevarade än i dag.
– Den här typen av anläggningar förtjänar högre målsättningar, de förtjänar respekt, säger hon.
Hon är noga med att landskapet vill kompromissa, och att en dialog mellan de båda myndigheterna är en förutsättning för att komma någon vart.
– Jag tror att alla parter är beredda att gå vidare. Vi måste hjälpas åt. Det är inte meningen att gå i konfrontation eller att revirtänka.
Läs mer i tisdagens Nya Åland!
Mårten Arvidsson